Det finns en lista bredvid mig, en lista på jobb och en till i mitt huvud. En vid sängen, en vid kylen, en i mobilen och en på mailen. En i ett list-program och en i min kalender. Två i en pärm och tre ihophäftade. De är planer för framtiden; måste och borden och sådant som jag vet jag aldrig kommer hinna med. Jag skulle vilja stryka varje punkt, gå ut och upptäcka att det fortfarande är sommar. Lugnet börjar försvinna, stressen kommer tillbaka. Jag måste blunda hårt men där långt inne finns den kvar. Den värma känslan av att räcka till, att vara nog. Att inte ha något att bevisa är den bästa känslan i världen. Så intressant och spännande, så nytt och stort och ändå så små ord och handlingar som kastar ner allt i mörka djup igen. Jag vill och ändå inte, jag måste och ändå kanske inte kommer klara av det. Det är svårt det där med krav för de är alltid lite för höga eller lite för låga. Ibland till och med lite av varje.
Men en sak vet jag, jag är på väg. Rätt väg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar