tisdag 28 oktober 2008

Ordna upp sig lilla värld. Ordna upp dig nu. Sluta regna höst och vind och sluta ljuga och föra intriger vidare. I en värld där ingenting är allt och allt är ingenting. Vem har makten att förändra allt?

Och mitt i rusket står jag lite gömd och myser. Och nej, det skulle jag aldrig erkänna att i all tumulten har jag aldrig mått bättre. Kanske trodde ni inte att jag var en fighter. Eller så trodde jag det inte själv. Sakta men säkert finner jag vissa saker bli mer och mer orelevanta i livet.

Men jag är tacksam som tusan för de små strålarna som värmer mig.