Ett poppande ljud

Jag vaknar och det är redan mörkt ute. Eller på väg att bli. Ögonlocken är tunga och kroppen lockar mig att somna om igen. Snooza lite till. En timme eller två. Vad spelar det för roll i kvällsdiset, jag har ändå inget annat för mig. Så jag tvingar mig till slut upp för annars kommer nattimmarna att bli som en dag för mig. Sakta men säkert vaknar jag till liv och det är så svårt att ställa om huvudet på att det redan är kväll när jag äter frukost. Går och handlar, dammsuger med nya dammsugisen, hyr en film och kvällen är snart slut. Popcorn med krydda. Mm. Vilket flyt jag hade på Hemmakväll - fick gå före hela kön; haha, vem sa att det inte var de små detaljerna som sätter krydda på livet? Man får ju ta vara på vad man får icke sant?